Elever om utbildningen
| Självklart är jag glad, det är ju måndag Mitt år på Leksands folkhögskola är över. Sen den första dagen har jag undrat mycket över vad detta med personlig utveckling egentligen betyder. Jag som redan är ganska utåtriktad tyckte att de uppgifter och övningar vi hade i den såkallade personliga utvecklingen inte gav mig särskilt mycket, så jag kände länge att jag inte utvecklades. Nu efter året som gått när jag tänker tillbaka på hur mitt liv såg ut i augusti när jag började och nu idag så märker jag att utvecklats det har jag verkligen gjort. Dock är det tankarna som uppkommit av bristen på personlig utveckling och inte övningarna vi gjort som fått mig att tänka i andra banor än vad jag gjorde förut. Kanske är det just det som är den personliga utvecklingen, tankarna vi får och inte uppgifterna vi gör. Frågan är bara om det framkommer under utbildningens gång, eller om det bara är ett fåtal som får den känslan av att något har förändrats. En sak som verkligen måste lyftas fram är den otroliga skollunchen som varje dag har något att erbjuda även till den mest kräsmagade individen, som om det inte var nog så finns det alltid kakor till kaffet för oss som är av den sockriga glada skaran människor. Jag minns hur rektorn brukade strosa glatt fram i korridorerna dagligen men måndagar har jag lagt speciellt på minnet då hon alltid kom fram till mig och påpekade hur glad jag såg ut, ”självklart är jag glad” svarade jag, ”det är ju måndag”. Ja det är roligt att komma till skolan men det var inte därför jag såg så glad ut utan mitt leende på måndag morgonen var eftersom då vet jag att det var någon typ av bulle eller liknande på morgonfikat. Jag är något av ett kak- och bullmonster. På tal om klassen så har även den känts speciell jämfört med andra klasser jag gått i, kanske är det för att man är lite äldre nu eller kanske är det linjens utformning som gett mig en annorlunda känsla inför min klass. Eftersom vem som helst kan söka in till denna linje så är typen av personligheter väldigt spridd, och det har varit riktigt roligt. Kanske är det lite det som har hjälpt till i den personliga utvecklingen också, de olika erfarenheterna som folk har kunnat dela med sig då klassen har bestått av en otroligt färgglad skara människor som härstammat från alla världens hörn och varierande ålder. Det har varit ett underbart år och jag hoppas att jag fått ett par vänner som kommer att följa med mig vidare i livet. JON GUSTAFSSON, 2010 |
 |
| Skolan är en mjuk och vänlig plats Att livets slingrande väg är spännande är nog Sofia Hedbys-Smångs en av de första att skriva under på. Hon hamnade nämligen i köket av en ren slump! Och det i sin tur ledde till att hon hamnade på Leksands Folkhögskola i ett och ett halvt år. Sofia sökte den utlysta tjänsten som bibliotekarie på Söderbaumska skolan i Falun men blev tillfrågad om hon inte skulle prova på att arbeta i köket istället. Det erbjudandet kunde hon inte tacka nej till, så det blev några år i köket där. Samtidigt som det arbetade hon på fritids och när det tog slut så blev hon erbjuden en AMU-kurs: att bli kock på riktigt! Den kursen ledde sedan till att hon fick arbete på Falu Folkets hus och efter det hamnade hon i köket på Leksands Folkhögskola.- Att jobba som kock innebär många jobbiga tider, framförallt när man har små barn säger Sofia. Jag såg jämt alla elever som rörde sig på folkhögskolan och blev sugen på att själv läsa vidare. Skolans allmänna linje blev det för Sofia som läste in tredje året från gymnasiet och tog engelska B-kursen. Hon tycker att det fungerade utmärkt att vara lite äldre än de flesta andra i klassen.- Om jag hade varit själv och inte haft någon familj; gud vad roligt jag hade haft då om jag bott här på skolan! Men att inte bo på skolan, utan hemma i mitt egna lilla hus var heller inga problem.Skolan har hon upplevt som en mjuk och vänlig plats som hon varmt rekommenderar. Den personliga utvecklingen som man går igenom här är spännande, psykologi kan verkligen ge en tankeställare.- Den allmänna linjen är en jättebra utbildning om man t.ex som jag inte har gått 3-årigt gymnasium fortsätter Sofia. Detta är verkligen ett bra sätt att komma vidare på. Text och bild: CAROLINE ALTÉUS |
 |
| Det ska vara intressant att lära sigs Av alla lärare jag har haft under mina skolår har ingen lyckats nå fram till mig som JB gjorde. På något sätt lyckades han få mig att verkligen vilja klara av skolan och se en fördel med det. För mig är det viktigt att det ska vara intressant att lära sig, teori och skolböcker lockar inte mig. Vi satt inte bara i lektionssalen, JB gjorde det intressant att komma till skolan just för nyfikenheten av vad som kommer att hända under dagen. TOR BRYDSTEN |
| Det roligaste året i mitt liv Detta år har varit det roligaste i mitt liv. Aldrig tidigare har jag träffat så många olika människor. Den första månaden hade jag träningsvärk i magen för att jag skrattade så mycket. Att läsa allmänlinje med personlig utveckling är ett bra sätt att kombinera studier med att växa som människa. Det passar de som bara vill läsa in gymnasiet för att få grundläggande kompetens. Men den passar även den som vill satsa på en akademisk framtid. Eftersom det är relativt fritt att studera, finns det möjlighet att komplettera de ämnen som krävs till högskola eller universitet. Den personliga utvecklingen är ett bra sätt att hitta och stärka sig själv i livet. För mig är denna studiemetod ett utmärkt sätt att förbereda mig inför universitetet. JESPER SWAMBERG |
| Från mediastudent till arkitekt via folkhögskola i Leksand När flickvännen Linnéa sökte dekoratörsutbildningen på Leksands folkhögskola fick Martin Schenström uppslaget att läsa vidare han också. Valet föll på folkhögskolans allmänna linje. Upplägget på den allmänna linjen med att läsa två ämnen i taget istället för gymnasiets fyra gillar Martin.- Jag får mer gjort och blir bättre insatt i varje ämne, säger Martin. Efter utbildningens slut vill han läsa vidare. Drömmen är att bli arkitekt men även svenska- och/eller samhällskunskapslärare lockar honom. - Det råder en härlig stämning på skolan och att gå den här utbildningen är det bästa jag har gjort, fortsätter Martin. Utbildningen är ett väldigt bra alternativ för den som vill ha mera kött på benen inför framtiden. |
 |
| Det bästa jag gjort Jag började på Leksands Folkhögskola våren 2009. Då hade jag inte suttit i skolbänken på över 30 år. Jag kan väl säga att jag var mer än måttligt nervös första dagen jag skulle börja. Undrade flera gånger om jag verkligen gjort rätt.Men nu när jag 1½ år senare slutar måste jag säga att det var bland det bästa jag gjort. Skolan är belägen i en otrolig miljö. Uppe på en kulle med vacker utsikt över Siljan, fina timmerstugor och ingen trafik i närheten, det är så lugnt och fridfullt.Maten är i särklass det bästa jag ätit, mycket variation med ett fantastiskt fräscht grönsaksbord. Här går du aldrig hungrig.Personalen som jobbar här är alltid tillmötesgående och trevliga. Har man problem så är de alltid villiga att ställa upp och hjälpa.Skolans lokaler och toaletter är fräscha och rena. Nu låter väl det här för bra för att vara sant, men jag kan ärligt säga att så har jag upplevt min tid här. Det som fick mig att söka in på Leksands Folkhögskola var först och främst att man läser bara två ämnen åt gången. Det tyckte jag passade mig bra när jag inte pluggat på så länge. I början var det lite ovant och knepigt, men sedan lossnade det och gick riktigt bra. Hade det varit flera ämnen åt gången hade det varit svårare. Lärarna har lärt oss utöver de vanliga ämnena att visa respekt och stå för vad vi tror på. Det har varit roligt och lärorikt att få träffa så många olika människor i olika åldrar och med olika ursprung. Camilla och JB (lärarna) gjorde det lättare för oss att lära känna varandra med roliga lekar och mycket skratt. Många tyckte nog att det var larvigt i början, men det gjorde att man fick kontakt med de andra eleverna mycket fortare. De har också påpekat hur viktigt det är att tro på oss själva. Våga prova nya saker. Det är faktiskt sant att man bara ångra det man inte har gjort. Jag har haft en fantastisk tid på skolan och är så tacksam mot alla jag träffat och lärt känna. Har aldrig ångrat detta. ANNAKARIN OLSSON |
 |
